Idag har jag städat Amandas rum rejält! Röjt, rensat, kastat och dammat! Det har legat över mig ett längre tag och idag blev det äntligen av.
Nästa rum som ska grovstädas blir lekrummet sen är nästan hela huset gjort. Bara gästrummet och gillestugan kvar.

Var bort till Hagmans i kväll då mamma skulle komma och säga hejdå. Hon och Tompen ska på motorcyckel semester i tre veckor och åker på onsdag morgon med siktet inställt på Kroatien. Vilken resa men lite orolig är man allt. Märks att man börjar komma upp i åren då man oroar sig för sina föräldrar!

Lillan har fått svamp i munnen, s.k torsk. Googlade på det och jag är helt säker på att det är så. Antagligen pga penicilinet som jag har ätit!! :-\ Så nu penslar vi lillans mun med vichey vatten för att bli av med det och mina bröst oxå för säkerhets skull!!

Imorgon ska jag och barnen hälsa på Veronica, det ser jag fram emot vi ses alldeles för sällan. Jag har lite gravidkläder som hon ska få. Känns mycket bättre att ge bort än att kasta! Efter det blir det den vanliga veckohandlingen. Skulle ha varit in på Ikea oxå men jag får se om jag ids! Är sugen på birsta city oxå men det får bli utan barn!

Nä, sova skulle jag ju göra inte skriva en roman! :-P

God natt!

Nu har Julia hunnit bli två och en halv månad. Jag har länge tänkt ta mig tid att få till en förlossningsberättelse men det kommer alltid något annat i vägen.

Det var långfredag den 29 mars 2013 den hände, två dagar före beräknad födsel!

Vi skulle åka med familjen Hagman till lilla hällsjön där pappa var och anglade. Hagmans tog sin bil dit, Henke och Amanda skulle ta skotern och jag skulle ta min bil då jag anade att det skulle vara lite otympligt att sitta i pulkan höggravid. Men Amanda ville så gärna åka pulka istället för skoter så sagt och gjort, jag klämde ner mig där med henne. Till en början kändes det ganska ok men skoterleden blev sämre när vi kom över på vattjomssidan och det blev lite påfrestande, nästan så jag kände hur bebisen guppade längre och längre ner!

Väl framme på isen kändes det iaf bra. Störde mig lite på att jag naturligtvis hunnit bli kissnödig men jag orkade inte få av mig alla kläder och försöka sätta mig och kissa, klumpig som jag var så jag knep.

Ca 40 minuter (ca. kl. 10.45) efter att vi kom fram känner jag hur jag ”kissar på mig” lite. Jag kan liksom inte knipa längre. Trodde att det var bebisen som guppat ner så pass att jag inte kunde knipa längre. Jag sa inget till någon då jag tyckte det kändes pinsamt att jag stod där på isen och kissade på mig!! Då och då sipprade det och jag tyckte det kändes hemska att ha blivit inkontinent!!

Det blåste en del och vid 12.00 började Sandra bli frusen och funderade på att åka hem. Jag viskade till henne att det lät som en toppen ide då jag antingen stod och kissade på mig eller så var det vattnet. Jag berättade det för Henke också men fick känslan av att han inte hörde vad jag sa och tänkte att det ändå inte gjorde något då det säkert inte var vattnet. Jag och Sandra tog bilen hem, grabbarna och barnen skulle åka skoter hem om en liten stund.

Väl hemma satt jag mig på toa och kissade men trots att kissnödighets känslan försvann så slutade det inte rinna, jag knep men det rann ändå. Sandra var redan säker på att det var vattnet men jag var fortfarande osäker (!!! Hur dum får man va?!?!) Hon fick mig iaf att ringa till förlossningen som ville att vi skulle komma in. Så jag gick och duschade och Sandra ringde Henke. I duschen sipprade det nästan hela tiden och DÅ började jag inse att det kanske var vattnet som gått ändå.

Henke kom hem och duschade, jag packade det sista och Amanda fick följa med Sandra hem till dem.

Vi kom in vid 13.45 och jag fick ligga med ctg-kurva. Dom konstaterade att det var vattnet som gått men vi fick åka hem igen då jag inte kände någonting, hade två små sammandragningar under tiden med ctgn men inga värkar. Vi fick en tid kl. 8.00 på lördag 30/3 för igångsättning om det inte skulle kommit igång av sig själv innan dess!

Vi hade beställt Matforsplanka som vi skulle äta med Hagmans så jag var överlycklig att vi fick åka hem igen. Vi gick bort till dom när vi kom hem igen. Klockan var då ca 15.00

Vid 16.30 sitter vi och äter och jag känner en värk för första gången och sen kom dom då och då, inte så kraftiga mer som magknip.

Efter maten satt vi oss i soffan och sen går allt ganska fort. Värkarna blir kraftigare och kraftigare och jag får lägga mig ner och andas igenom dom. Vid 18.00 säger jag åt Henke att jag vill gå hem och vila om det skulle bli en jobbig natt, så Amanda får stanna kvar och vi går hem. Lägger mig i sängen för att sova lite men det är omöjligt värkarna är täta och börjar göra riktigt ont. Jag klockar dom och inser efter 5 (!!!) klockningar att jag faktiskt har tre värkar på tio minuter som håller i sig i en minut. Då hade jag alltså legat och klockat i 50 minuter!! 19.10 säger jag till Henke att jag nog inte orkar mer så jag ringer in och hon hör att jag har det jobbigt så vi blir tillsagda att komma in. Bilresan in var jätte jobbig och jag var livrädd att bli hemskickad igen. Jag minns att jag sa till Henke: -”Måtte jag vara öppen 3-4 cm så vi får stanna, jag skulle så gärna vilja ha lite hjälp av lustgasen nu!”

Klockan är prick 19.30 när vi kommer fram så garaget är öppen vilket känns underbart då det bara är att ta hissen rakt upp och slippa gå den långa korridoren med dessa värkar. Trodde jag!!! Dörren från garaget in i sjukhuset var redan låst så in i bilen igen och upp till entren. Där står en kille och grejar med sitt passerkort men kommer inte in. Jag ringer på klockan till förlossningen men inget händer!!! Värkar, andas, ont, hänger på Henke… ALLT tar sån tid. Så kommer vakten och låser upp. Få stanna flertalet gånger och hålla i väggen och magen.

Väl uppe kommer samma barnmorska som vi träffade tidigare och pratade med på telefonen. Jätte gullig var hon, Nina hette hon. Vi blir visad till ett förlossningsrum på en gång då hon ser på mig att det är tufft. Hon vill börja med att kolla hur mycket jag är öppen, det visar dig att det är 7 cm!! UNDERBART vi får stanna tänkte jag. Så jag får byta om och får lustgas som hjälper mig mycket och så sätts yttre ctg.

Vi blev inskriven 19.50

Jag provar att ligga på olika sätt men det känns bäst på ryggen.

21.59 får ja krystvärkar. Jag blir tillsagd att ändra läge lite nu och då då bebisen inte riktigt kommer ner utan glider tillbaka mellan värkarna. Värkarna blir kortare och det blir glesare mellan dem men det går iaf framåt.

22.55 säger barnmorskan Monica att jag verkligen måsta ta i i värkarna och hålla ut nu, för annars skulle hon måste sätta värkstimulerande dropp och det vill jag INTE så nu jäv..r ska ungen ut!!!

23.04 kommer hon ut. En frisk och perfekt liten tös som skriker och läggs på mitt bröst. Hon väger 3240 g och är 49 cm lång.