...inte för att det är dåligt, tvärtom!

När jag var liten och vi tittade på någon sorglig film, grät alltid mamma. Jag förstod aldrig hur man kunde gråta till en film. Men nu gör jag det. För nu sitter jag själv här med våta kinder. Har just tittat på Marley & me och nu tittar jag på Michael Jacksons minnesstund. Känner mig lite halv larvig när jag sitter själv här hemma och snyftar och snörvlar... Men mamma nu förstår jag. =)